5.5.3 - 'Biases'
En bias är en mental, systematisk snedvridning av verkligheten i något sammanhang. Det kanske låter elakt att säga så men faktum är att det låter värre än vad det är. En snedvridning av verkligheten gör ofta inte så mycket då folk inte är ute efter den optimala lösningen och klarar sig bra med en slags tillräckligt bra lösning.

I princip är hela det här stycket stulet ifrån Wallensteins examensarbete om beslutsfattande (Wallenstein, 1996). Jag har gjort lite ändringar vad gäller layout, bland annat tagit bort en fotnot med referens till Kahneman och Tversky som ändå tagits ur Plous (1993), men beskrivningarna är som han själv formulerat dem.

Många försök har gjorts för att skapa datorstöd för beslutsfattande, så kallade expertsystem. I andra fall innebär användandet av en maskin beslutsfattande av något slag. Då kan det vara nyttigt att veta i vilka former som människor systematiskt fattar beslut på irrationella vis.

Nedan har ett urval gjorts av mänskliga egenskaper som kan göra att beslutet vinklas åt något håll. Dessa speglas då naturligtvis i alla faser. Dessa bias beskrivs i Plous (1993), Hogarth (1987) och Eysenck (1993).

Vanebias:
Denna bias är helt enkelt att beslutsfattaren gör som denne gjort förut. Det som har varit bra förut går bra nu igen. Orsaken till att det gick bra förra gången behöver dock inte finnas med i denna beslutsituation. Om situationen är en annan så är det faktiskt mycket troligt att den orsaken inte finns. Herr X förra bil gick bra i flera år och den drog bara 1.5 liter per mil. Men eftersom den bilen var gammal drog den mer och Herr X sätter därför kriteriet för bensinåtgång för högt när han skall välja bland nyare bilar.

Representativitetsbias:
Denna bias går ut på att individen ofta väljer utifrån att denne tror att en företeelse hänger samman med en annan d.v.s. att en sak är representativ för en annan. Många gånger är det naturligt och riktigt att tro att vissa företeelser hänger ihop men människan har en tendens att göra samband som inte finns vilket beror på att det finns en vilja att hänga upp ny erfarenhet på gammal erfarenhet. Bedömningen sker ofta efter stereotyper. I exemplet skulle Herr X kunna tro att dyra bilar är bra bilar för att han tror att kostnad hänger ihop med kvalitet. På grund av detta köper han en bil som är för dyr.

Tillgänglighetsbias:
Med tillgänglighetsbias menas att en individ bedömer en viss företeelse utifrån det att det är lätt att dra sig till minnes sådana saker som har att göra med företeelsen och hur enkelt det är att hitta exempel på företeelsen. Ju mer tillgänglig företeelsen är för beslutsfattaren desto mer sannolik tror denne att den är. Detta är naturligtvis rimligt att beslutsfattaren i de flesta situationer har hittat den mest sannolika bedömningen men det är också möjligt att denne egentligen drar sig till minnes en osannolik händelse och därför gör en felbedömning. Ett bra exempel i exemplet är airbagen. I pressen är kvävningsolyckor med airbag mycket uppblåsta eftersom det har ett bra nyhetsvärde. Dessa olyckor är egentligen mycket få men Herr X kanske beslutar sig för att han inte vill ha airbag p.g.a. detta. Herr X har då missbedömt sannolikheten bakom airbagolyckorna (sedan finns det naturligtvis emotionella faktorer med i spelet men ur en kall logisk synvinkel har han gjort en felbedömning).

Konkret informationsbias:
Människor tenderar att bedöma konkret och mer påtaglig information att vara mer säker än abstrakt information. Detta kan bero på att människan har lättare att komma ihåg sådan information som är mer "levande" och mer personlig än "kalla", statistiska data. I exemplet kan detta betyda att Herr X mer tror på sin granne som säger att Bil 2 är bra istället för att läsa i en biltidning som säger att Bil 2 är dålig. Minnet med grannen är starkare än den tabell som fanns i tidningen och är därför lättare att tillämpa.

Konfirmeringsbias:
Om en individ har en hypotes eller en åsikt om någonting så söker denne ofta information som talar för denna åsikt. Det är detta som denna bias gör, nämligen att individen söker konfirmerande information för sin åsikt. En människa har en benägenhet att bli mer entusiastisk över information som stödjer ett beslut. I en social situation är det alltså ofta första intrycket som ger utfallet av resten av mötet. I exemplet så kan det hända att han blir presenterad Bil 1 först och fattar tycke för den. Därefter ser han bara information som talar för Bil 1 och bortser från information som talar mot Bil 1 och väljer därför Bil 1 på för lösa grunder.

Förankringsbias:
Med förankringsbias menas att en individ bedömer sannolikheten eller värderar ett alternativ i förhållande till en tidigare utgångspunkt. Om en person t.ex. skall gissa dagens väder utgår denne från vad denne redan vet d.v.s. gårdagens väder. Detta innebär egentligen att personen förankrar gissningen på mycket dåliga grunder eftersom relationen mellan gårdagens väder och dagens väder är mycket svag. Personen överskattar alltså sannolikheten av att dennes erfarenheter stämmer. Förankringsbias är mycket stark i det mänskliga psyket. Det är faktiskt så att rena slumptal kan ha betydelse för hur personer bedömer olika situationer. Detta visas i en undersökning av Kahneman och Tversky (ur Plous, 1993). Denna undersökning gick ut på att respondenten fick ett slumptal från lyckohjulet t.ex. 65. Respondenten fick frågan om procentantalet afrikanska stater i FN var högre eller lägre än 65. Respondenten svarade, efter viss tvekan, lägre. Respondenten fick då frågan om det exakta procentsatsen. Svaret blev då 45%. Nästa respondent fick genomgå samma procedur men då med slumptalet 10 och svaret blev slutligen 25%. Resultatet blev då att respondenterna relaterade svaret till ett slumpmässigt tal som överhuvudtaget inte har något att göra med antalet afrikanska stater i FN. I exemplet grundar Herr X sin kunskap om bilpriser på vad den gamla bilen kostade. Detta innebär att Herr X kommer att betrakta priser nu som mycket höga och kanske p.g.a. detta missar ett bra köp. Herr X sätter alltså gränsen lägre än vad han borde göra för att han förankrar priset på det gamla priset.