5.3.5 - Begreppskombination och begreppsinstabilitet
Inte nog med att det verkar vara ett svårt problem att förklara hur begrepp kommer till, det går att kombinera begrepp för att skapa fraser, och de begrepp som finns har en tendens att vara instabila i sin betydelse. Begreppskombinationer uppstår i flera former; adjektiv-substantiv, adverb-adjektiv-substantiv och substantiv-verb.

Barsalou (1987, 1989) menade att ett begrepps stabilitet inte kan antas för att vara konstant, utan också en funktion av kontexten där det används. Anderson och Ortony (1975) fann att när folk skulle minnas fraserna "mannen lyfte pianot" och "mannen stämde pianot", så blev "någonting tungt" är en bättre cue till den första frasen än "något med ett trevligt ljud" och vice versa. En förklaring till detta vore att representationen av begreppets attribut är i de båda fraserna olika. Det verkar som om bara en delmängd av kunskapen om ett begrepp blir aktivt i en given kontext. Barsalou (1982) kallar detta för kontextberoende information.

Instabilitet och kombination kan vara kritiska problem för ett gränssnitt som använder sig av text. Det kan vara svårt att hitta på nya konsistenta namn på procedurer och då kan kombinationsformerna ovan vara till hjälp. Det kontextberoende som en del begrepp besitter kan bli riktiga mardrömmar för en designer. Exempelvis är begreppet 'fil' mycket kontextberoende.