5.3.1 - Begrepp som mängder
Att begrepp skulle fungera som mängder är en idé som bland annat logikern Frege (1952) föreslagit. Han menade att ett begrepp kan bli karaktäriserat som en mängd av definierande attribut. Man kan sammanfatta teorin kortfattat:

Ett begrepps mening kan fångas genom en konjunktiv lista av attribut.
Dessa attribut är atomiska enheter och tillsammans är de tillräckliga för att något ska kunna bli identifierat som en instans (ett element) i begreppet (mängden).
Vilka som är instanser i begreppet och inte, kan tydligt definieras.
Alla instanser i begreppet är lika representativa.
När begrepp organiseras i en hierarki så är det definierande attributet av ett mer specifikt begrepp (sparv) i relation till dess mer generella begrepp (överordnat; fågel) så att det specifika har alla definierade attribut som det överordnade har.

Den här idén har flera allvarliga brister. Den allvarligaste bristen är att i princip ingen av de ovanstånde punkterna stämmer överens med empiriska resultat. Conrad (1972) upptäckte att vissa attribut var populärare än andra. Rosch (1973) fann att det gick att få folk att bedöma hur typiska olika instanser var. Rödhake var ett bättre exempel på en fågel än pingvin. Det är också mycket svårt att bestämma de definierande attributen, trots försök av flera generationer av psykologer, filosofer och lingvister. En del menar då att hela idén att bryta ned begrepp till nödvändiga och tillräckliga attribut är fundamentalt misslyckad. Betänk Wittgensteins förslag spel (eng. game) som begrepp. Det begreppet verkar sakna definierande attribut. McCloskey och Glucksberg (1977) visade att människor dessutom var inkonsistenta vad gäller om en instans var med i begreppet eller inte.

Ovanstående argument som förkrossande tydligt visar att begrepp inte är som mängder har flera viktiga implikationer för MDI. I datorsystem finns det mängder. Dessa mängder ska benämnas med olika namn i gränssnittet. Dessa namn kommer hos vanliga användare inte betraktas som mängder eller mängder av olika mängder, utan som begrepp. En annan viktig lärdom är att rationalistiskt inriktade tänkare gärna producerar saker som är bra definierade och fina relationer, men dess empiriska lämplighet kan starkt ifrågasättas. Tyvärr är datavetenskapen ofta en rationalistisk vetenskap där programmeraren skapar fina databaser och modeller. Mer om dessa problem i 5. 5.