MDI Lab2
Grupp 24
Interaktiv karta
Lärare: | |
Jan Erik Moström | <jem@cs.umu.se> |
Handledare: | |
Leonard Ngaosuvan | <leo@cs.umu.se> |
Jonny Petterson | <jonny@cs.umu.se> |
Laboranter: | |
Tomas Ögren | <stric@cs.umu.se> |
Dan Sandström | <di97dsn@cs.umu.se> |
Joakim Tegblom | <ens99jtm@cs.umu.se> |
Ingemar Henriksson | <c97ihn@cs.umu.se> |
Adress till denna rapport: http://www.cs.umu.se/~stric/edu/mdi/lab2/
1 | Presentation |
2 | Kravspecifikation |
3 | Genomgående design |
4 | Genomgång av systemet |
4.1 | Kommunikation med omvärlden |
5 | Huvudmenyn |
6 | Sökning |
6.1 | Lista över träffar |
7 | Kategori |
8 | Bokmärken |
8.1 | Hantering |
8.2 | Knappar |
9 | Kartan |
9.1 | Kartvyn |
9.2 | Knapparna |
9.3 | Välja mål |
10 | Kart-databaser |
10.1 | Lagring |
10.2 | Inläsning |
10.3 | Byte av databas |
11 | Hur det gick för försökspersonerna |
12 | Lösningens begräsningar |
13 | Ideer vi övergett |
Alla bilder hädanefter visar endast det innanför ramen, dvs mjukvaran.
På alla skärmar utom kartan och huvudmeny så står det längst upp vad skärmen handlar om.
Den ser ut som följande:
Från början hade vi menyvalen Adress, Korsning, Kategori, Fritext och Välj Databas. Allt eftersom vi utvecklade och testade systemet så förändrades det genom tillägg och borttagningar för att göra valen mer logiska och enklare funktionellt. Korsning-alternativet togs bort då vi lade in dylika funktioner i adress-sökningen, vilket gjorde att vi omformade Fritext och Adress till Sökning då även de gör samma sak. Välj Databas valde vi att döpa om till Byt databas för att indikera att man alltid har en databas laddad och endast byter mellan dem.
Sökningar kan ge träffar i form av företag, nån specifik adress, hela gator eller bokmärken. För att kombinera ihop flera sökningar separerar man dem med &-tecken, t.ex "Skolgatan & Östra Kyrkogatan" resulterar i att man kan hitta korsningen mellan Skolgatan och ÖK. Detta medför dock problem om man ska söka efter ett företag som heter t.ex "Nord & Syd". Dock kan detta lösas genom att byta ut & mot "och", de tolkas lika vid sökning.
Om man inte kommer ihåg riktigt vad gatan heter eller hur det stavas kan man använda jokertecken, t.ex "härad*gatan" för att söka efter "Häradshövdingegatan". Versaler och gemener spelar ingen roll i sökningen.
Medan man skriver in en söksträng (och har skrivit tre eller fler tecken) så kommer företag, adresser och bokmärken som börjar på detta att listas i en lista under sökrutan som man kan klicka i för att fylla i resten av ordet. Detta gör att man inte behöver skriva fullständiga namnet, vilket snabbar upp sökningen. Exempelvis om man skriver "härad" så visar den "Häradshövdingegatan", man klickar på den så kopieras det till sökfältet och sedan kan man skriva dit gatunummret. Man kan givetvis fylla i hela namnet själv om man så vill.
Som det syns är sökskärmen utrustad med ett alfa-numeriskt tangentbord för inmatning av tecken. Vi valde att ha bokstäverna i bokstavssorterad ordning i stället för ett miniatyrtangentbord enligt "qwerty"-standarden för att produkten är mer riktad mot normala människor som kanske inte har full kontroll på hur tangenterna sitter på ett dator-tangentbord. Då de flesta kommer ihåg på ett ungefär var i alfabetet en viss bokstav är, men inte på ett tangentbord så minskar detta minnesbelastningen.
Även siffrorna kan placeras på olika sätt, antingen som telefoner oftast har med 123 överst eller som datorer har med 789 överst. Då fler personer har telefonvana än datorvana valde vi att följa telefonernas standard.
Det finns även en sudda-knapp (backspace) för att korrigera fel och en "CLR" för att tömma hela fältet.
När man sedan är nöjd med sitt val trycker man på "visa" för att komma till kartan. Kartvyn är normaliserad, dvs omskalad för att rymma aktuell position samt de valda träffarna.
Om en träff är en hel gata så kommer hela gatan att visas visuellt. Då flera hela vägar är visade ser man enkelt korsningar mellan dem. Detta är anledningen till att vi tog bort special-sökningen som endast var till för att hitta korsningar.
En fråga som då dyker upp är var mål-markeringen ska vara på en lång väg eller korsning mellan två vägar som snirklar sig och korsas flera gånger. Detta problem har vi dock ingen bra lösning på, utan lämnar det upp till användaren att välja en exakt position de är intresserad av.
Det bästa är om kategorierna är så distinkta som möjligt. Detta för att undvika tvetydigheter så som om man ska leta efter "Pizzabutiker" i kategorin "Mataffär" eller "Snabbmat". Man skulle kunna lägga in dem under båda kategorierna men då är risken stor att användaren blir tveksam över i vilken kategori man ska leta. Genom att välja sina kategorier med så distinkta egenskaper som möjligt kan man minska den kapacitet som krävs för användaren att göra ett val.
När man valt kategorier och tryckt på "visa" kommer man till en lista liknande den från sökningen ovan.
Om man väljer "ta bort" får man en dialog som frågar om man är säker att man vill ta bort bokmärket man valt. Genom valet av namn på knapparna ("Ja, ta bort" och "Avbryt") räcker det med att bara se dessa för att veta vad alternativen får för resultat. Dialogen känns nödvändig med tanke på att kommandot utför något som det inte finns möjlighet för användaren att ångra. Eftersom denna dialog är den enda i hela systemet har vi valt att placera knapparna enligt standardutseendet för de flesta datorsystem, dvs knappen med "ok"-alternativet till vänster och "avbryt" till höger.
Ens egen position markeras på kartan med ett kryss och de ställen man valt att visa i tidigare menyer visas som punkter och det valda målet (om sådant finns ännu) markeras med en ring. Dessa symboler valdes för att visa samband och skillnader mellan dem.
Om man vill studera en annan del av kartan är det bara att peka och dra runt kartan med pennan.
De två första knapparna används för att komma från kartvyn till någon annan
meny.
De tre knapparna i mitten används för att kontrollera vyn.
De två sista knapparna byter till ett läge där man pekar på något och sedan
får ett resultat.
Den meny som har flest knappar med symboler är kartvyn. Vi har dock valt
att begränsa antalet knappar till 7 dels eftersom det inte ryms mer än 8 på
skärmen för att behålla en lämplig storlek. En annan anledning var att vi
ville få en gruppering av knappar så man inte endast har en lång rad av
knappar som är svår att hitta bland. Miller utförde en del minnesexperiment
runt 60-talet och slutsatsen av dessa är att människor i regel bara kommer
ihåg 7+/-2 enheter. Detta kan enkelt tolkas som att man bör hålla antalet
knappar på en rimlig nivå. För många knappar resulterar i att man får
svårare att komma ihåg vad de gör.
"Meny"-knappen fungerar helt enkelt som en genväg till huvudmenyn. Den finns endast med på kartvyn eftersom den inte behövs lika ofta i de andra menyerna. När man är mitt uppe i någon sökning vill man vanligtvis gå tillbaka ett steg och modifiera något eller visa slutresultatet. Med detta antagande så valde vi att endast placera "Meny"-knappen vid kartvyn som ligger djupast nere i funktionshierarkin. Det maximala antalet knapptryckningar man behöver för att komma till huvudmenyn är trots detta endast 2 stycken (förutsatt att man trycker på rätt knappar).
Förstorningsglasen används för att zooma in och ut i kartan. Plus zoomar in och minus zoomar ut. Vi hade som förslag att man skulle kunna dra upp en rektangel och sedan visa det som fanns i denna. En av de oklarheter som detta sätta att zooma in skapade var vad som händer när en användare väljer en långsmal rektangel som inte passar in i skärmens utforming. Detta skulle innebära att inzoomning beror på hur stor rektangel man drar upp, och vid utzoomning används en fast konstant, vilket är inkonsekvent och kan vara irriterande.
Knappen med en "gubbe" centrerar vyn rakt ovanför användarens aktuella position på kartan. Denna knapp är speciellt användbar när man irrat bort sig på kartan och snabbt vill komma tillbaks till sin egen position.
För att få information om något på kartan använder man på "i"-knappen som då inverteras. Man klickar sedan på den position som är intressant. Då får man en liten inforuta med eventuellt namn på företaget, gatan eller korsningen. Finns det inget av intresse på den positionen anges endast longitud och latitud. Som vi har tänkt så avmarkeras "i"-knappen vid bruk, men det fungerar dåligt om man är osäker på vilken man vill ha information om och klickar på alla. Dock är man oftast bara intresserad av ett enda mål när man ska välja och man får en likhets-konflikt. Antingen välja att de två funktionerna ska bete sig olika, vilket kan ge lite bättre funktionalitet på infoknappen eller att välja samma beteende på båda och möjligtvis få lite jobbigare hantering om man är osäker var man ska klicka.
Då man ska lägga till ett bokmärke använder man också "i"-knappen, inforutan verifierar att det man valt verkligen är det man tänkte välja. Genom att sedan klicka på "boken" i inforutan kommer man till en ny skärm där inmatning av namnet för bokmärket görs. När man väl valt namn på bokmärket och bestämt sig för att behålla det trycker man spara. Ångrar man sig så trycker man på pilen nere i vänstra hörnet, i vilket fall hamnar man vid kartvyn igen.
Genom att använda symboler som kan relateras till verkligheten har användaren hjälp av sin kunskap från verliga livet vilket gör systemet enklare att lära sig. Med hjälp av kunskap om symbolens betydelse kan man ofta ganska enkelt lista ut vad funktionen gör. Om valet av en symbol för en funktion inte stämmer överens med verkligheten kan symbolen uppfattas som onaturlig och medföra att systemet blir svårare att lära sig.
Om man har använt sökfunktionen för att hitta det man är intresserad av så justerar den lite mot de punkterna även om man skulle träffa lite bredvid, för att göra det lättare att träffa det man sökt efter.
Om man anländer till en ny stad, över vilken man inte har en korrekt
databas så börjar den tankas över via Mobitex så fort enheten slås på i den
nya staden. På så sätt slipper man fylla den med "onödiga" kartor om man
passerar förbi flera städer utan att ha något direkt intresse av dess
kartor.
Då detta sker automatiskt behöver användaren inte bry sig om att skaffa
uppdaterade kartor, utan kan direkt använda den (när väl databasen är
överförd, vilket sker utan användarinteraktion).
För att läsa in en karta över varuhus måste de ha en annan enhet med IR-möjligheter för att ladda över positioner för t.ex smör och golfklubbor.
Vi vet inte riktigt hur man ska visa/använda kartor som är väldigt långsmala, då man endast ser en liten yta av den eller hela med dålig precision.
Info-rutan skulle kunna ersättas av kontinuerlig information på en statusrad som uppdateras vid behov.
Ska kartan återställas eller bibehålla all information om man trycker "tillbaka" och sen "framåt" igen?
MDI Lab 2 | Grupp 24 |
Tomas Ögren, Dan Sandström, Joakim Tegblom, Ingemar Henriksson | Umeå, 1999-10-12 |