4.1 - Skillnader
Nedanstående tabell sammanfattar en del viktiga skillnader mellan behaviorismen och kognitionspsykologin. Jämförelsegrund är de saker, exempelvis grundantaganden, som behaviorismen och kognitionspsykologin skiljer sig åt. Givetvis hänger flera skillnader ihop med varandra.

Skillnader mellan behaviorismen och kogntionspsykologin

Jämförelsegrund	Behaviorism	Kognitionspsykologi
Metodologi	Kritisk	Ny teknik och entusiasm
Beskrivningsnivå	Stimulus-respons	Kognitiv arkitektur, teori, modell
Fokus/manpulation	Yttre faktorer	Inre tillstånd
Hjälpdiscipliner	Naturvetenskap	Kognitionsvetenskap
Objektivitetsnivå	Otvetydiga resultat	Tillåter tolkning, förklaringsmodell
Metoder	Experiment	Datasimulation
Frågeställning	Hur reagerar vi?	Hur fungerar våra mentala mekanismer?
Människosyn	Mekanistisk	Intentionell
Djurstudier	Beteende	Levande nervsystem

I avseende på metodologi ligger skillnaden i hur långt man skulle driva sin kritik, och hur mycket värde man satte på metoder som upplevs kontroversiella. En del behaviorister, framförallt de tidiga, var mycket kritiska till introspektionen och försökte verkligen rensa i metodträsket. Denna kritiska inställning hängde kvar till 50-talet då den kognitiva revolutionen tog fart på allvar. Kognitionspsykologerna var däremot entusiastiska till nya metoder, framför allt logiken och senare datorn skapade stort framtidshopp.

Den kanske mest tydliga skillnaden är beskrivningsnivån. Behavioristerna nöjde sig med att studera stimulus-responsförhållanden och ansåg att mentala tillstånd var otillräknerliga, antagligen på metodologiska grunder. Kognitionspsykologin däremot har tillgång till mer avancerade teknisk utrustning, och har därför större anledning till att gå djupare in i människans psyke. Rent praktiskt så visar sig detta i teoribildningen. Kognitionspsykologiska beskrivningar består av modeller med lådor och pilar (Se Eysenck & Keane, 1995).

En följd av stimulus-responsstudier blev att man mest fokuserade på hur yttre stimulus påverkar vårt beteende. Kognitionspsykologin, som naturligtvis också använder sig av stimulus, gör detta för att skapa olika kognitiva tillstånd som i sin tur påverkar individers beteende.

En annan tydlig skillnad är att behaviorismen i större utsträckning försökte efterlikna naturvetenskaperna, medan kognitionspsykologin bara i avseende på neurovetenskap gör det men annars påverkas ganska mycket av humaniora.

Objektivitetsnivån är mycket olika i den båda inriktningarna. Låt oss anta att vi har ett resultat ifrån ett experiment. Inom kognitionspsykologin skulle det vara lättare att konstruera en alternativ tolkning, genom att skapa en ny uppsättning boxar och pilar som också förklarar resultatet. Inom behaviorismen så måste man argumentera för att det är ett annat stimulus som egentligen skapat fenomenet.

Rent praktiskt finns det en skillnad på vilka metoder som man förlitar sig på. Kognitionspsykologin använder sig även av datasimulationer.

En följd av skillnaden i beskrivningsnivå är själva frågeställningen. Behaviorismen kan sammanfattas som att den vill besvara på frågan om hur vi fungerar och beter oss, medan kognitionspsykologin vill veta hur våra mentala förmågor och mekanismer fungerar.

Flera av de ovan nämnda skillnader skapar sammantaget en skillnad i människosynen. Lashley menade att det inte bara handlade om en skillnad i två sätt att forska i psykologi utan en kamp mellan två synsätt om människan: människan som en robot eller en aktör med syfte, värderingar, hopp och kärlek.

Djurexperiment behandlas mycket olika i de två traditionerna. De är mycket mer centrala inom behaviorismen. Inom kognitionspsykologin så används de nästan enbart när en forskare vill manipulera ett nervsystem och studera dess beteendeeffekter, vilket man inte kan göra på människor i samma utsträckning.