2 - Precisering av behaviorismen
Definition av behaviorism: "Psychology as the behaviorist views it is a purely objective branch of natural science. Its theoretical goal is the prediction and control of behavior." (Watson, 1913; in Leahey).

Det är viktigt att konstatera att behaviorismen uppstod som en reaktion av en ganska "flummig" ström av undersökningar baserad på introspektion. Kritik och resonemang kring metoder blev således den stora poängen och förbättringen inom psykologin med hjälp av behaviorismen. Watson menade att introspektionen hade misslyckats på empiriska, filosofiska och praktiska grunder. Det är problematiskt att ringa in behaviorismen som den betraktades när den uppkom eftersom det fanns ganska lite konsensus (Leahey, 1997). Metaforiskt kan man beskriva den som ett försök att få igång en slags allmängiltighet i de resultat som psykologin genererar, ungefär som kemistens provrör. Vidare, om en psykologisk disciplin skulle kalla sig vetenskap om beteende, så skulle man fokusera sig enbart med beteende. Dessa forskare borde således strunta i mentala konstrukt, 'mind', och andra möjliga former av mental representation. Som hjälpvetenskaper finns biologi, i synnerhet etologi, och fysik. Detta innebär att forskaren skall manipulera studieobjektet, och studera beteendet; stimulus-respons. Alla eventuella steg emellan, i avseende på information, ignoreras.