5.4.1 - Olika typer av representationer
Representationer kan delas upp på ett antal olika sätt, där en del är mer fundamentala än andra. Till en början brukar man dela upp representationer i interna och externa.

Externa representationer innebär fysiska representationer som texter, bilder och diagram. De är uppdelade i piktoriella (bilder, ikoner) och lingvistiska (bokstäver) representationer. Den tydligaste distinktionen i externa representationer är den mellan grafiska och skrivna. Det skrivna är diskreta, explicita (behöver symboler för relationer), grammatiska (tydliga regler för kombination av symboltyper) och abstrakta. De är abstrakta i den meningen att information kan tas emot på vilket perceptionssätt som helst, men saknar relation till en given modalitet. Den piktoriella representationen är i avsaknad av diskreta symboler, implicit (ingen separat symbol för relationer), utan klara regler för symboltyper och konkret. Den piktoriella är konkret, i och med att informationen kan ha blivit inkodad på olika vis, men är tungt associerad med visuell modalitet i lagring.

Interna representationer är mentala representationer som minnesbilder etc. Interna delas upp i symboliska och distribuerade representationer. En symbolisk representation innebär att en enhet i ett mönster lagras i långtidsminnet som denoterar till något utanför mönstret. Distribuerad representation (konnektionism) innebär att representationsenheter är fördelade i ett mönster av aktivitet i ett nätverk. Symbolisk representation indelas i propositionella och analoga representationer. Analog representation innebär mentala modeller, mentala bilder (images). Propositionella innebär språkliknande uttryck som fångar det konceptuella innehållet på ett abstrakt och idealt sätt. Den viktigaste uppdelningen är den mellan analoga och propositionella representationer som också kallas för 'imagery'-propositionaldebatten. Analoga representationer är icke-diskreta, kan representera saker implicit, har lösa kombinationsregler, och är konkreta i och med att de är bundna till en viss modalitet. Propositionella representationer är diskreta, explicita, kombineras regelmässigt, och är abstrakta. De kan representera information av alla sorter. Det är dock viktigt att påpeka att, till skillnad ifrån lingvistiska representationer, så brukar de inte referera till distinkta och otvetydiga objekt. Det vill säga, de är av formen 'PÅ(BOK, BORD)', istället för 'boken är på bordet'. Den propositionella formen är snarlik den predikatlogiska notationen, och skiljer sig bara i det avseendet att logiker bryr sig om en sats är falsk eller inte, vilket psykologer inte finner lika viktigt. I praktisk mening så är det mycket användbart i 'computational modelling'. Predikaten är lätt implementerade i AI-programmeringsspråk som LISP eller PROLOG. Detta tillåter forskare att vara mycket precisa och köra datormodeller av kognitiva processer.