5.2.6 - Djup inkodning och kontext
Det här kapitlet har mestadels behandlat minne i det korta perspektivet. Det är i och för sig mest relevant för MDI, men det kan vara fall då en användare inte så ofta nyttjar produkten och måste lära om sig på nytt. I dessa fall kan det vara bra att tänk a på några saker om långtidsminnet och dess egenskaper. Låt oss åter titta på exemplet i 5.2.3, (8848 1492 1968 800 1066 1984 1866) siffrorna blir lättare att komma ihåg i långtidsminnet ifall man ger varje chunk en mening. Tänk s å här; 8848 meter är Mount Everests höjd, 1492 fann Columbus Amerika, 1968 invaderade Sovjet Tjeckoslovakien, 800 kröntes Karl den store, 1066 stod slaget vid Hastings, 1984 är Orwells bok och 1866 uppfann Gatling kulsprutan. Det borde hjälpa ditt långtid sminne! En kul grej med det här är att det inte spelar någon roll för minnesåtergivningen ifall faktapåståendena är sanna eller inte (jag är ingen historiker). Teorin bakom detta presenterades av Craik och Lockhart (1972). De kallade den för levels of pro cessing. De menade att djupet av processen i inkodningen av stimulusmaterialet har en substantiell effekt på långtidsminne. Djupare nivåer av analyser skapar mer elaborerade, mer uthålliga och starkare minnen än ytliga nivåer av analyser. Idén visade sig fungera bra empiriskt, men behövde kompletteras en del. Djupet är inte den enda faktorn som påverkade långtidsminnet. Craik och Lockhart (1975) fann att även mängden av processande (elaboration) inverkade. Eysenck (1979) visade också att processens distin ktivitet var en faktor att räkna med. Med andra ord, minnesspår som är unika på något sätt är lättare att komma ihåg än de som liknar andra.

Tulving (1983) visade att inlärningsmiljön spelar in på långtidsminnet. Han formulerade sin 'encoding specificity principle' som kan sammanfattas på följande sätt; sannolikheten för lyckad återgivning av något är en monotont ökande funktion av informa tionsöverlappning mellan informationen vid återgivning och informationen lagrad i minnet. En monotont ökande funktion innebär en funktion som enbart ökar, utan att vid något tillfälle minska. Alltså, minnesprestationen beror på likheten mellan information en i minnet och informationen som finns tillgänglig i miljön vid återgivningen.